.

Och han har varit aaaaaaaallt annat än på humör inatt.

Han bara skriker som en stucken gris helt utan anledning. Och INGET hjälper.

Så nu va vi tillbaka på ruta ett igen och jag drar av mig håret snart typ.

Han bara skriker &skriker o sen blir de tyst i 4 min , sen är de dags igen.

Och vi båda som föräldrar får ju lite av panik när inget hjälper så de slutar ju med att man bara står o gapar "göör nånting , kom på nått" åt varandra.

Det här är inte kul och de måste ju vara nått som inte stämmer med honom.

Men , vi har ju varit inne på akut etc ett antal ggr men blir hemskickade bara för att han "ser pigg ut" .

Jag menar , om jag skulle ha ont i lilltån , inte fan ser jag döende ut för det?

Man kan ju ha nått fel eller ha ont fast än att man inte ser ut o ha 40graders feber?

Jag blir inte klok på landstinget när de gäller sjukvård&äldrevård alltså.

Usch.

Nu helt upp och ner somnade Milton sittandes i min famn. Han har ju som sagt inte sovit mycket inatt & han har varit precis lika "skrikig" nu under morgonen vi har varit uppe, trots att jag gått o bärt på honom .

Så nu ska jag se om de finns nån möjlighet att lägga sig ner o få sig en blund jag med.....